Dekis...

Likt bloggen som varit lite på dekis på sistone så har lagets form inte visat sig gryende. Jag själv har haft en del andra energidödande prioriteringar på sistone och bloggen har därför blivit åsidosatt. Inte alltid man hinner och orkar med att göra allt man vill.

Som vi i laget kommer ihåg, även om vi försökt förtränga det med en fyllebussresa, så var vi i Jönköping och Eksjö i helgen för att spela två matcher.
Vi hade bestämt oss för en match på fredagen mot HB78, övernattning på Scandic och sedan match i Eksjö på Lördagen. Det skulle bli en förbannat go helg med grabbarna (och Carina).
Matchen mot HB började lite konstigt. Jag gör personligen min sämsta match i manna-minne men även om Niklas kommer in och får tag i bollarna så kommer vi inte ifatt i mål-protokollet riktigt. Underläge i paus med 4 bollar. Känslan inom oss är ändå att vi har massa mer att ge och vi är ju inte avhängda. Målunderläget står sig till ca en kvart kvar då vi ligger under med tre baljor. Då händer en matchavgörande och knäckande situation. Jag drar iväg två utkast till Tobbe på kanten. Det ena hamnar typ på läktaren och det andra blir så långt så att när Tobbe fångar är han i princip redan i straffområdet. 2 raka där och vi hade nog kunnat skärra dem. Istället så trillar bollarna åter igen enkelt in bakom mig och en tung förlust är ett faktum.

Vi var nog många som både sov och mådde dåligt efter den matchen för i Eksjö fortsatte bedrövelsen. Vi spelar ett dåligt försvarsspel och lyckas aldrig rycka ifrån Eksjö och avgöra. Det ska tilläggas att det är inte samma Eksjö som vi slog med 19 bollar en vecka tidigare. Dem hade denna matchen 4 nya spelare från Hultsfred. Vi leder ändå med 3 baljor, en kvart in i andra men en punkt på Adam E förlamar oss och ännu en bedrövlig förlust blir ett faktum. Det är nog första gången i år som en punkt gjorde oss sämre ist för farligare. Typiskt...


Alltså, helgen som skulle bli förbannat kul blev ist djävulskt deprimerande. Inte ens gravölen i bussen hem smakade mumma. Vi bestämde iallafall, tillsammans, att vi skulle försöka glömma matcherna och ha kul ihop denna kvällen.
Efter bussresan tog vi oss hem till Österberg för att fortsätta förfestandet. När alkoholen gjort sitt gick det inte längre att dölja och glömma sin besvikelse så en hel del problemlösningar och fyllesnack blev det. Tänk vad lätt handboll är... (på fyllan)

Kvällen blev iallafall lite av helgens höjdpunkt. Att sedan vakna upp på söndagen med en handbollsångest plus baksmälla är inget att rekommendera.


Efterlysning:
Någon läsare här som läser bloggen som vet vem det är som busringt hela natten och låtsats vara Micke Sandström får gärna höra av sig och skvallra lite. Kan vara som så att det är ett svartsjukedrama då "Johanna" och co kommit igång igen i gästboken.


Förhoppningen om kvalplats ser just nu mörk ut. Vi kanske inte ens har där att göra. Men vi får se det som att vi är ett nytt lag som, trots förlusterna i helgen, tagit ett par gemensamma kliv i rätt riktning denna säsongen. Vi vet att vi kan matcha alla topplagen i div 3. Tänk vad bra vi kan bli om vi tillsammans, fortsätter att jobba hårt ihop. Vill bara Flottan som förening upp en division till så är det nu dem ska passa på. För vi har ett bra gäng, bra tränare och ett glatt humör. Kan vi behålla alla så är vi att räkna med nästa år med. Förhoppningsvis ända till slutet av säsongen.


Capitano

RSS 2.0