Njuter...

Klockan ringde kvart i 5 imorse. Ont i lite leder och en vätskebrist som inte var av denna värld. Kvicknade till medans jag borstade tänderna då jag kom på varför. Vi spelade ju match igår och tog en underbart go seger mot serietvåan Tollarp.

Var inte så att vi flytade eller trocklade oss till segern. Det var med hårt slit, snabba fötter och pumpande hjärtan som plockade ner Tollarp. 10 baljors vinst kan man inte skylla på domaren, otur eller stolpe ut. Vinner man med 10 så är segern rättvis. Tollarp hade inget medel för att få stopp eller få hål på oss igår. Vi var helt enkelt bättre på alla platser.
Den snöpliga förlusten senast nere i skåne då vi leder med 5 baljor och 15 min kvar fanns i våra bakhuvuden. Den var tung. Riktigt jävla tung. Samtidigt var det tändvätska nog för att inte ha problem att tända till en sen söndagskväll.
Med ca 20 min kvar igår så leder vi med fem. Dem börjar punkta Adam "motorbåten" Eriksson och jag var nog inte den enda som fick en snabb tanke på förra matchen då vi tappade bollen ganska direkt. Skillnaden denna gången är att vi visar moral, hjärta, tålamod och bredd. När adam tas bort är det andra som kliver fram. Onödigt att nämna något namn då alla som är på banan tar för sig och tillsammans avgör vi denna matchen. 10 bollar är nästintill i underkant. Men finns ingen anledning att klaga på det. Fanns inte heller någon anledning att pipa över onda leder och vätskebrist i morse när jag steg upp. För vid en seger som denna så påminns man om varför man spelar handboll. Fy f*n vad skönt det är att vinna!!


Fy fan vad skönt det är att vinna!!




Capitano!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0